När tiden försvinner
Ikväll flög verkligen tiden. Eller så kändes det i alla fall. Och det är det viktiga. Tid är en av de saker som människan ännu inte kommit på hur man kan ändra. Vad vi däremot kan påverka är vad vi gör med vår tid.
Ibland känns det som tiden flyger, och andra gånger så kan den inte gå snabbt nog. Bara bli ett klockslag, eller lunch. Eller fika.
När man känner att det är de stunderna, pauserna alltså, som förgyller mer än det man gör med sin tid, ska man nog fundera över vad man gör, och om man inte ska ta och ändra på det.
Vår tid är värdefull. Det är inte att säga att vi effektivt måste nyttja varje vaken minut men i alla fall ska man överväga vad man gör med sin tid.
Ikväll kände jag inte av tiden. Den var bortom fokus. Glömde att äta, och att jag suttit sex timmar i arbetstrans. Men det är efter en sådan kväll man borde reflektera över vad det är som får en att känna så. Att man inte bryr sig om tiden trots det är arbete man utför.
Men det det behöver inte vara arbete så klart. Gör det ändå. Varje gång du känner så, skriv ner vad du gjorde och varför du tror det kändes så bra.
Samla på dig dessa anteckningar och efter ett tag kommer du se ett mönster som troligen kommer leda dig till en idé om vad du borde göra mer av och inte minst kanske livnära sig på. För är det inte så att vi drömmer om att kunna leva på det vi älskar att göra?
