petter palander

För något år sedan så köpte jag instamoment.com och...

Mon, 01 Apr 2013 14:03:43 +0200

För något år sedan så köpte jag instamoment.com och instamoments.com i förhoppning om att jag skulle hitta på något spännande med dem. Instamoment är ju det nya Kodak-moment. Det har inte hänt, och i dag fick jag en påminnelse av Binero om att de snart ska förnyas. Om jag känner mig rätt så kommer det aldrig hända något på de domänerna i min regi så jag undrar helt enkelt om någon vill köpa, eller ta över dem och göra något kul av.

How social media improved writing

Sun, 31 Mar 2013 15:42:00 +0200

How social media improved writing:

Vi skriver och läser mer än någonsin. Och det är bra.

We’re now in the most literate age in history.

In fact, writing is overtaking speech as the most common form of interaction.

Social media offer a pretty good model for how to write. First, the writers mostly keep it short.

The relatively unfiltered and spontaneous production of one person’s mind is just the sort of thing that is readily stored in another’s mind.

How I Made a 15-Year-Old App Developer Cry

Wed, 27 Mar 2013 05:52:24 +0100

How I Made a 15-Year-Old App Developer Cry:

Gammal artikel om han som nu sålde Summly till Yahoo för beryktade 200Mkr. Ibland får jag känslan att det är så här man måste vara för att lyckas nå toppen. Det är en hårfin gräns och balans mellan att vara för på och tillräckligt på.

ffffffound: tP8Oy.gif (GIF Image, 620 × 407 pixels) Om någon...

Tue, 26 Mar 2013 22:52:29 +0100

ffffffound:

tP8Oy.gif (GIF Image, 620 × 407 pixels)

Om någon säger att de arbetar annorlunda ljuger de. ;)

Fin visualisering av pulsen i staden med hjälp av Foursquare...

Tue, 26 Mar 2013 13:14:35 +0100

Fin visualisering av pulsen i staden med hjälp av Foursquare checkins

Domändilemma

Tue, 26 Mar 2013 10:44:18 +0100

Har en tid haft cravings efter att skriva på engelska igen. Men jag tror att jag låter denna bloggen förbli på svenska då det är så det utvecklat sig att bli, även om den började på engelska.

Dock känns det konstigt att köra en svenskspråkig blogg på palander.se och engelsk på någon sub-domän. Däremot vill jag köra både denna och den engelska under samma top-domän. Problemet är att jag bryter permalänkarna om jag flyttar denna nuvarande någon annanstans väl och det känns inte helt optimalt. Så vad göra, har ni förslag?

Den här knappen Free Call kommer göra all skillnad. För...

Mon, 25 Mar 2013 11:36:26 +0100

Den här knappen Free Call kommer göra all skillnad. För operatörer och för konsumenter. Den betyder goda nyheter för den sistnämnda, och operatörerna ser den nog som ett hot mot deras existens.

Så vad är det med den här knappen? När Free Call aktiveras så innebär det att vem som helst kommer kunna ringa alla sina Facebook-kontakter utan att behöva veta deras telefonnummer. Visst, det kan man redan med Viber och Skype och flera andra tjänster men skillnaden är att alla har Facebook. Det är där man har sina närmsta vänner och de man mest sannolikt vill ringa.

Det är nog ingen hemlighet att Facebook vill äga vår kommunikation. De vill vara, och i stor del är det sociala lagret på nätet. De äger vår publika kommunikation med varandra. De äger mer och mer vår privata kommunikation, både med chatt och privata meddelanden och sedan ett tag Facebook-mailen (som smart nog är allt-i-ett).

Tjänsten har redan öppnat i USA, Canada och idag även i Storbritannien och jag tror bara det är en tidsfråga innan tjänsten öppnar globalt.

Roaming blir överflödigt, internationella samtalskostnader blir historia. Något som operatörerna levt fantastiskt gott på länge. När väl detta blir implementerat finns det absolut ingen anledning att längre ha ett telefonnummer och ett samtalsabonnemang. Alla de samtal man vill göra kommer kunna gå genom Facebook. Det innebär så klart att de kommer få en ännu bättre bild av vilka vi står nära, då det är de man ringer.

Men det innebär också att vi kommer kunna att se vem det är som ringer - inte längre några okända nummer. Och, om Facebook är smarta nog att implementera det, kontrollera vem som kan ringa oss och vem som inte kan det. Och vem skulle inte vilja det?

Vad talar mot det? Möjligtvis operatörerna, men de är nog redan införstådda med att de är dömda att bli renodlade s.k. bit-pipes.

web-preso-app

Mon, 25 Mar 2013 00:36:00 +0100

Så var det dags för en ny idé att tränga sig på. En av de där som både känns spännande, kul och relativt genomförbara.

Jag satt häromdagen och funderade på om det fanns någon tjänst eller app som i realtid twittrar ut den presentation man håller. Slide för slide. Ställde frågan på twitter och fick ett par få svar.

Det finns ett hack för Keynote i form av ett AppleScript och jag kom knappt halvvägs i installakonfigurationen innan jag kände att det redan var för mycket krux, speciellt för en icke-teknisk användare. Det måste finnas något bättre?

Samtidigt så tänkte jag på om det fanns någon html5-presentations-app. En helt och hållet web-baserad app, där man enkelt drar in bilder genom drag-n-drop, och skriver texten precis så som den ska se ut på siden. Allt visas i vilken webbläsare som helst, på vilken skärmstorlek som helst.

Kombinationen av dessa två idéer känns lockande. Presentation som både görs och visas i html, och varje slide kan delas i realtid och får en URL så att både deltagarna på föredraget och de som inte är där kan följa med, och dela vidare presentationen.

Det är något jag känner att jag skulle vilja ha i alla fall, och det skulle vara kul att göra. Har gjort en snabb skiss, mest för att få ner det på ‘papper’ men om det finns intresse kanske man t.o.m. ska bygga det?

Amaz(on)ing Kundtjänst.

Thu, 21 Mar 2013 13:19:56 +0100

Ibland händer det, man blir totalchockad och glad över kundtjänst. I går satt jag och slet mig i håret (det lilla jag har) för ett problem jag har med en lastbalanserare på AWS.

Jag tror jag har gått igenom alla tänkbara svar och lösningar på Amazons forum, Stack Overflow, Server Fault osv utan någon lycka. Ibland kändes det som om svaret var nära, men lite senare var jag tillbaka på ruta ett.

Det enda stället jag inte kollade efter svar var i min inbox. Har stängt av notifieringar på mail sedan en tid tillbaka, men idag när jag tittade ser jag detta. Får gåshud och tappar hakan.

Hello Petter.

We have just noticed your recent tweet about an error you have received with your Elastic Load Balancer:
https://twitter.com/achaido/status/314464368500830208

I have looked into your account and can see that the backend instance behind the load balancer is currently unhealthy. I would advise you to investigate the backend instance to see why it has become unreachable.

If you have any questions you would like to discuss, please respond via this case and we’ll be happy to diagnose your issue for you.

Best regards,

Brandon M.
Amazon Web Services

De har sett min vädjan på twitter, kollat upp vilket konto det handlar om, sett att där är problem och ber mig återkomma. Är det inte underbart? Är det inte så man vill att all kundtjänst ska vara? Till alla andra företag: ha proaktiv support och ni får otroligt gladare kunder, som dessutom skriver om ert föredömliga bemötande!

Facebook och bensinpriset.

Thu, 07 Mar 2013 18:09:11 +0100

Det är inte sällan man hör någon som ska, eller har avslutat sitt Facebook-konto. Av olika anledningar. Vissa på grund av integritetsskäl, andra för att det stjäl deras tid. Man kan till viss del förstå båda anledningar. Facebook är inte företaget som har visat sig vara mest proaktiva när det gäller deras inställning och agerande kring användares integritet. De går snarare efter ordspråket det är bättre att be om förlåtelse än om lov.

Facebook stjäl folks tid. Eller snarare, man upplåter sin tid till Facebook. Det är ingen som tvingar oss att använda tjänsten, även om man kan hävda att det nästan i dag är ett krav på att ha Facebook för att kunna använda andra tjänster. Men i grund och botten så är det helt frivilligt att använda, och det är helt upp till var och en hur mycket eller lite man vill upplåta sin tid till företaget.

Det är nog ingen skillnad på Facebook och TV i aspekten att vi använder det främst då vi vill koppla av, och bli matade med lite lättsmält information. Vi har lika många vänner som det finns kabel-TV kanaler i USA, vilka vi kan zappa oss igenom. Nu pratar jag om större delen av användarna, då jag vet att det finns en mindre del som använder Facebook på ett helt andra sätt precis som det finns en del som upplåter sin tid åt TV av andra anledningar än att bli matade med lättsmält bildinformation.

Men det är få som titt som tätt säger att de ska sluta titta på TV. Däremot är det otroligt många som klagar på bensinpriset, och ändå fortsätter köra bil, och betalar vad det kostar. Det är inte bara bensinen utan det totala ägandet av bilen, men det är framför allt bensinen man klagar över eftersom det är något man kan peka på och det som märks mest och oftast - varje gång man tvingas tanka.

Man vill inte betala så mycket som det kostar, men man vill heller inte vara utan den bekvämligheten det är att ha och köra bil. Självklart kan man hävda att man måste ha bil, precis som man måste ha ett Facebook-konto, men det är lätt att avfärda det argumentet bara genom att peka på alla de som inte har bil och ändå överlever, och till och med lever både lyckligare och får mer pengar över till saker de verkligen vill göra. På samma sätt är det enkelt att avfärda argumentet att man ‘måste vara på Facebook’ med att se på alla de som fortfarande aldrig har registrerat konto där av olika anledningar, och hur deras liv går vidare, för att inte tala om hur mycket mer tid de har till annat.

Någonstans är det bara att välja. Antingen köper man ett liv med bensin och Facebook och allt vad det innebär, eller så låter man bli. Men att fortsätta köpa bensin och samtidigt klaga på priset, eller hänga på Facebook och klaga på att de äger ens information och att det stjäl ens tid vinner ingenting. Det faktum att man klagar, är troligen ett tecken på att man vill se förändring hos sig själv, men inte än har tagit steget till att faktiskt ändra livsstil. När man väl gör det vinner man, om inte annat så över klagan.

Exekvera. Direkt.

Sat, 02 Mar 2013 10:08:02 +0100

I natt gjorde jag, vad jag kanske är bäst på. Att gå från idé till handling på kort tid. Eller snarare, att starta upp något. Det är nämligen mycket jag definitivt inte gör direkt när det borde göras. Som att betala räkningar eller skicka fakturor. Tråkiga ting. Men ibland när jag får en idé och jag har möjlighet så bara händer det. Idén omvandlas till text, eller direkt till en skiss och ibland även till kod eller vad det nu är.

Jag satt och researchade restauranger, närmre bestämt sushi-restauranger i Malmö, igår förmiddag. Vad som slog mig då, är vad som slagit mig många gånger tidigare. Nämligen hur usla många, om inte majoriteten av restaurangernas hemsidor är. De har ofta många år på nacken, de uppdateras inte då de förmodligen inte bygger på något CMS eller plattform som gör det enkelt att uppdatera. Det är ofta svårt att hitta informationen man söker efter, menyn eller öppettider. För att inte tala om hur få det är som är responsiva och tillgängliga på mobiler. Ja, de flesta är nog mycket väl medvetna om detta.

Många gånger förr har jag tänkt på det, men inte så mycket på en lösning. I natt, den tiden det brukar flyta på bäst för mig, så funderade jag på om man ändå inte ganska lätt kunde göra ett ytterst generiskt tema för Wordpress som tillgodoser de mest banala behoven för kunderna. Öppettider, meny, kontaktinfo och boka bord i fall då restaurangen vill ge den möjligheten. Och göra denna information tillgänglig oavsett accesspunkt.

Sagt och gjort. Jag satte mig och skissade på några enkla sidor och gjorde en enkel template i Keynote, letade upp några restauranger som var i väl behov av en uppdatering och använde deras egen text i mockupen och lade till lite sköna foton från Flickr för att illustrera hur deras sajt skulle kunna att se ut framöver.

Jag bestämde mig för att göra en absolut MVP, fast ändå länkbar, med en illusion om att det var på riktigt. Väl färdigskissad i Keynote exporterade jag varje slide till en bild, gjorde en enkel html-fil med en <img> tagg. Detta gjorde att jag kunde ladda upp sajten på en dev-server, länka till undermapparna /meny /kontakta /boka etc utan att skriva i princip någon kod alls och ändå skapa en hyfsad känsla av hur deras nya sajt skulle se ut och kännas.

När det var klart så skickade jag ett kort mail till tre av de restauranger jag identifierat var i behov av en uppdatering, och förklarade kortfattat min idé, intention och erbjudande. Vad jag får för respons får tiden utvisa. Men på några få timmar kunde jag med den tekniken gå från idé till affärsförslag till ett antal potentiella kunder utan att egentligen ha bygg något, och ändå visa en realistisk bild av hur den färdiga produkten skulle se ut. Genom att skicka ut mailen så testar jag snabbt av marknaden och får förhoppningsvis relativt snabbt feedback, som jag kan använda i den fortsatta utvecklingen.

Det som tog längst tid i denna process var att justera innehåll + bilder till varje enskild restaurang. Jag är inte säker på om det är värt det, men det kändes som en bra idé för att verkligen ge dem en klar och verklig bild av det färdiga resultatet just för deras sajt. Jag vill att tröskeln ska vara så låg som möjligt att köpa. Och därför utgår jag just nu från att det inte kommer finnas några val annat än köp vs. ignorera.

Anledningen att jag använder uttrycket produkt är för att jag verkligen ser det som en färdig produkt klar att leverera och inte ett konsultuppdrag eller vanligt webbutvecklingsuppdrag med allt vad det innebär. Det ska vara lika enkelt som att skapa en Facebook-page för sitt företag. Nu är det ju extremt tidigt skede, men i längden om det nu blir något av detta skulle jag i så fall vilja utveckla själva köpprocessen, men det viktigaste just nu är att få feedback från restaurangerna. Är detta något de överhuvudtaget är intresserade av, och i så fall, är de beredda att betala, och hur mycket.

Av en slump så snubblade jag igår över den här boken ‘Execute’ av Drew Wilson & Josh Long i Dribbbles nyhetsbrev som handlar just om att exekvera direkt när man är inspirerad. Kul sammanträffande, och kanske en undermedveten inspiration till nattens äventyr. Kom dessutom att tänka på en artikel jag läst för ett tag sedan om Sam Oven som genom Keynotopia byggt en high-definition prototyp av en produkt och sålt för $5000 innan han ens skrivit en rad kod¹. Väl värd att läsa.

Kommer med uppföljning om var detta tar vägen. Det är dock kul att se vad man kan åstadkomma på väldigt kort tid med rätt verktyg och inspiration, och inte minst en kniv mot strupen.

Referenser

1. Customer before ideas

En produkts värde.

Wed, 27 Feb 2013 06:45:43 +0100

En produkts värde. :

Jag tänkte nog länge att göra en bra produkt var grunden för en startup. Men vad som egentligen är den absoluta kärnfrågan är hur man lyckas göra produkten så värdefull som möjligt. Värdefull som i möjligheten att skapa värde för investerarna, ägarna & kunderna. Det görs oftast genom att göra just en bra produkt, men det verkar inte alltid som det är själva huvudsyftet.

Facebook = Internet?

Tue, 26 Feb 2013 20:58:33 +0100

Ibland får man känslan av att Facebook vill vara internet. Inte en del av internet, inte den sociala delen av internet utan internet. Punkt.

Senaste gången jag fick den känslan var när jag läste om hur algoritmen för newsfeeden fungerar. I texten stod det bland annat att poster med länkar ut från Internet, jag menar Facebook värderas lägre och visas därmed för färre.

Statusuppdateringar som bara är text värderas högre. Och visst, man kan väl på ett sätt förstå att de inte vill att folk lämnar domänen, men det är ju inte så att folk hänger lite där.

Genomsnittsanvändaren spenderar 30min+ per dag enligt Alexa. Och i USA upptar Facebook 25% av all tid på internet. Samtidigt så är det väldigt lite som faktiskt skapas där. Det mesta som postas är saker hittade på andra ställen. Som sedan länkas eller återpostas. Då är det egentligen konstigt att de vill straffa de som länkar ut, till originalverken.

En annan sak som ger känslan av att Facebook vill vara internet, det trygga internet, är de varningar man ibland får när man klickar på en länk. Det har inte hänt på länge nu men förekom ganska frekvent förr. Jag minns inte exakt vad texten var men något i stil med “Är du säker på att du vill klicka på denna länk. Det kan vara farligt där ute på det andra internettet”. Att försöka inge en känsla av att allt på Facebook är tryggt, och allt utanför är farligt. För att få folk att stanna kvar i det trygga. Trygghet säljer.

Facebook Search, en sökmotor, bara för Facebook. Sök på pages, personer, ställen, vänner som varit här och där, som gillar det och detta. En del av detta går så klart bara att hitta genom deras sociala graf men det är åter igen känslan av att de vill bygga en sökmotor som lär oss att söka där före någon annanstans för att återigen inte lämna domänen.

Än så länge lyckas de ganska dåligt med det sista. Men det ska nog komma en dag då man Facebookar ett ställe istället för att Googla det.

Vad säger ni? Är det fler som har denna känsla av att de försöker vara ett nytt, eget internet?

ABSOLUT QR

Fri, 22 Feb 2013 11:34:02 +0100

var tvungen, att ha lite qul.

Leva utan telefon

Sun, 10 Feb 2013 22:30:49 +0100

Leva utan telefon:

En sannerligen intressant post av Per Håkansson, om att leva utan mobilen, utan störningsmoment och utan rädslan att missa något.

Jag tror vi alla, eller de flesta i alla fall känner igen oss i att hela tiden kolla om det hänt något, om någon har skrivit något, kommenterat eller gillat en bild. Eller vad det nu må vara.

Men det Per beskriver som det mest störande momentet är ringandet. Det andra kan vi styra över men ett telefonsamtal kommer oavsett du vill det eller ej.

Jag har länge haft min mobil på ljudlös. Vilket så klart innebär att jag missar en del samtal. Det har inte så mycket att göra med att jag inte gillar att få samtal eller att bli störd som att jag inte gillar ringande telefoner. Det låter förmodligen knäppt, men så är det.

Dock så föredrar jag nästan all form av kortfattad skriftlig kommunikation. Det är några få jag ringer eller rings upp av. Familjen och ett antal vänner som inte känner sig hemma i den digitala, skriftliga kommunikationen. Det måste man respektera, och eftersom jag vill ha kontakt med dem så rings vi. Men oftare och oftare ser jag folk som skriver att om de kunde ta bort telefonappen ur telefonen så skulle de göra det. Kanske är det fortfarande en liten del, och kanske förblir det så men om man tänker efter så står större delen av våran kommunikation av skrift på ett eller annat forum.

Jag har framförallt blivit förtjust i Facebook Messages, mest för att det är en morfande kanal. Ena stunden är det chatt, andra mail och tredje sms. Allt i ett, och beroende på i vilken situation du är kan du välja att svara på olika sätt. Fantastiskt smidigt och smart. Jag vet inget annat som klår det nu.

Skulle jag kunna leva utan mobil? Utan alla appar? Det är en helt annan fråga. Jag vet om att jag känner mig väldigt naken när jag glömt mobilen. För mig är det som en länk till omvärlden.

Och vem vill inte känna sig som en dem av den? Men det ligger nog mycket i att vi skulle få mer gjort, utan all distraktion som och uppmärksamhet som kallar i den lilla svarta magiska boxen. Faktum är att jag tagit bort en del appar, stängt av notifications på andra och lagt de mer störande längre bak i ordningen och de bättre längre fram, så att det blir lättare att göra rätt. Om det är en taktik som håller återstår att se.

Wordpress & Jekyll feat. Heroku

Sun, 10 Feb 2013 21:59:08 +0100

Wordpress & Jekyll feat. Heroku:

Vaknade av oförklarlig anledning 03.48 dag och kunde inte somna om. Vad gör man då om inte lär sig något nytt. Det vettiga skulle väl vara allt annat än just detta men jag har funderat på två saker jag vill göra på sistone men som jag inte haft tid med. Dels har jag velat sätta upp en Jekyll-sajt, och dels köra Wordpress på Heroku eller någon annan plattform man kan deploya med hjälp av git.

Varför Jekyll? Och kanske ska jag börja med att förklara vad det är. I all sin enkelhet förklaras det som en ‘static site generator’ dvs en motor som genererar en statisk sajt men som du inte behöver hårdkoda varje enskild sida utan man jobbar med templates.

Hur som helst, det har varit en lockande tanke att köra något superenkelt för en blogg. Ingen databas, inget admin-gränssnitt. Bara ett skal, och texterna man skriver. Back to basis.

Så jag installerade Jekyll och fick det att snurra på en Heroku instans snabbt och lätt genom att följa en tutorial. Lekte runt lite men kan väl inte säga att jag bekantat mig nämnvärt med verktyget. Det var enkelt att sätta upp, och relativt enkelt att modifiera i den mån man vill det.

Att skapa en post eller en sida gör man från terminalen fördelaktigt och sedan skriver man i valfri texteditor. Formatet som processas är Markdown så det måste man vara bekant med eller lära sig.

Är det värt det? Tja, jag vet inte än. Jag är osäker på om jag faktiskt kommer att använda det för även om jag tycker om idén så känner jag mig begränsad av att behöva ha en terminal till hands för att kunna posta ett inlägg. Detta skriver jag nu, 24 timmar efter jag vaknade, i sängen på en iPhone och kan posta direkt.

Jag har inte utforskat alternativen men en önskan vore att kunna skriva ett dokument, lägga det i en dropbox-map eller liknande och bara publiceras. Om eller hur det fungerar har jag inte undersökt än.

Det andra jag gjorde i morse var att testa köra en Wordpress sajt på Heroku. Jag kommer inte undan Wordpress helt och har inte heller ambitionen att göra så för klienter men däremot har jag stört mig på att jag använt FTP för att synka lokala ändringar mot servern. När man jobbat med git är det svårt att gå tillbaka. Det känns oproffsigt och osäkert. Och det går förvånansvärt lätt att kicka igång en installation. Det är bara att följa instruktionerna. Men visst, det kräver lite konsol och git-förkunskap vilket gör det mer svåråtkomligt än FTP.

Men med tanke på hur lätt och snabbt det gick att göra så kommer jag fortsätta med det, och funderar på att migrera alla wp-sajter till Heroku.

Allt detta bara för att jag inte kunde sova. Tror att jag låter bli att se det som något det inte är. Ett tecken, om inget annat att jag nu borde sova, ett dygn senare.

Flickr, som ett hem

Sun, 10 Feb 2013 03:55:00 +0100

Flickr, som ett hem:

Man skrattar skönt när man läser denna artikeln. Inte så mycket för att det handlar om Flickr, utan för hur Mat skriver:

The mobile app was an atrocity living in the basement of the iTunes store

och

It’s like the internet’s own child of alcoholic parents.

och

we turned to Facebook and Instagram to share our photos of friends and family and food. Especially food.

och

Facebook is a continuing nightmare of privacy disasters. It’s the bathroom door that resists all efforts at locking, swinging open again and again while you’re trying to poop.

Läs hela! Poängen är, Flickr är ditt hem för digitala foton. Fotoelningstjänster kommer och går, men Flickr som bas består. På tal om det, här är mitt hem.

Inbox Pro: en annorlunda idé om inboxen

Sun, 10 Feb 2013 00:30:24 +0100

Inbox Pro: en annorlunda idé om inboxen:

Boris, grundaren av The Next Web skissar på en idé om inboxen och det låter faktiskt ganska lovande. Det han har pinpointat bra tycker jag, är just detta.

These are all tools to sort and file more stuff, but none of these solutions try to stop stuff from arriving in the first place

I framtiden

Wed, 06 Feb 2013 19:35:34 +0100

Detta hände idag. Jag hade precis kommit hem från jobbet och skulle bara vila lite kort innan jag skulle gå ner och träna. En av de första tweetsen jag ser är om att det precis ska sändas #studiowebbdagarna. Jag har sett Björn, Petter och Robin nämna det innan och det passade mig ganska fint att kolla på något intressant en liten stund innan jag skulle gå ner för att träna.

På hotellrummet har vi allmänt dålig uppkoppling så sidan laddas lagom långsamt. Men det känns efter hand som att det inte kommer komma någon video, och jag misstänker att sändningen är i Flash. Detta förvånar mig för alla sändningar jag tidigare sett från både FKDV och IDG har varit anpassade för både mobil och platta.

Jag frågar Petter om det inte är möjligt att se via mobilen och får bekräftat att IDGs nya system, som jag läst om tidigare, inte stöder mobil/läsplatta som inte har Flash. I klartext: de stöder inte video för iPhone och iPad. Jag är kanske ensam i min önskan om att kunna se/lyssna när jag är på språng eller inte har tillgång till datorn, men tror det knappast.

En kort konversation med Magnus Hoij där jag ställer samma fråga får jag förklarat att de var tvingade att gå vidare med hänvisning till texten om varför de ändrat strategi. Det handlar om att utöka och bredda sina affärer på saker de skapar online, bl.a. detta event. Vilket jag har full förståelse för och respekterar. Denna texten handlar inte så mycket om IDG och deras teknikval som en upplevelse jag kom att tänka på under samtalet.

IDG svarar att det kanske kommer i framtiden varpå jag svarar att framtiden redan är här. Jag upplevde den redan för två år sedan och det etsade fast sig som ett väldigt starkt minne.

Det var i Augusti 2011 och The Conference gick av stapeln i Malmö. En av dagarna såg jag föreläsningarna på förmiddagen hemifrån. Men på eftermiddagen skulle Naval från Foursquare föreläsa och jag kände bara att jag inte kunde missa detta tillfälle att se/höra live.

Jag är dock sen dit, och börjar se föreläsningen gåendes med iPhonen i vänster hand, hörlurarna i öronen, mot Slagthuset där The Conference håller fullt låda. Tack vare 3G, live-video i mobilen, och urgrymma tekniker så är det nästan som att vara där.

Jag kommer fram och springer nästan in för att hitta vilket rum de är i, fortfarande med Naval föreläsande i handen och i öronen. Och till slut så öppnar jag dörren och det är som att gå in rakt in i en scen i en film. På riktigt.

Då twittrade jag:

What a wicked feeling of walking to a conference w/ the lecture LIVE on the iPhone, to enter the auditorium and switch to IRL. #theconf

Det är både märkligt & mäktigt, att det ens var möjligt. Jag fortsätter att se föreläsningen längst bak ifrån auditoriet och kan inte sluta tänka på det jag precis upplevt och fortfarande upplevde.

Växlingen mellan det uppkopplade - jag gåendes och Naval på scen, och kopplingen mellan oss genom osynliga vågor och en 3.5-tums skärm i handen - till att jag står i rummet och går in i scenen. Från live i mobilen till LIVE på riktigt. Den upplevelsen har fastnat.

Om det är fler som upplevt något sådant vet jag inte, men jag misstänker att det inte är ett normalfall man kan utgå i från när man bestämmer vilka verktyg man ska använda. Det var hur som helst magiskt, och det är ögonblick som de man minnas och uppleva igen. Så snälla Media Evolution, gå inte bort från live-mobile-streaming. Det var framtiden för två år sedan och det är fortfarande framtiden.

Ett par reflektioner

Mon, 04 Feb 2013 16:06:37 +0100

Är precis klar med en tur på gymet. För de som känner mig vet att jag inte tränat på väldigt länge. Jag försökte ta tag i träningen i somras igen men det blev inte direkt regelbundet.

Så flyttade vi till Bangkok i November och blev med gym i huset, dvs. hotellet. Och jag har länge haft en teori om att ju närmre jag har till gymmet desto större sannolikhet är det att jag kommer att träna.

Och mycket riktigt, jag började faktiskt träna ganska direkt när vi flyttade hit. Men de första månaderna blev det huvudsakligen många längder simning, och jag funderade på om jag hade tagit med mig vibram-skorna i onödan.

Men så härom veckan så fick jag för mig att jag skulle börja logga allt jag gör under dagarna. Var jag är, har jag gjort sedan länge, vad jag äter har jag inte riktigt börjat med än, vad jag gör på datorn, på nätet, ja ni förstår.

Och jag ville verkligen komma igång på riktigt med träningen igen, men hade inte hittat något som peppade mig tillräckligt. I höstas började jag lyssna en hel del på podcasts så jag tänkte att det kanske kunde hjälpa, men jag blev fortfarande uttråkad när jag sprang på det där löpbandet. Så testade jag video istället.

Jag satte iPaden framför mig och körde igång en TED-föreläsning och helt plötsligt så försvann tiden utan att jag tänkte på det. Och det slår faktiskt två flugor i en smäll. Jag har länge känt att jag inte har, eller tar mig tid till att titta på TED, och andra bra föreläsningar, eller tar mig tid för träning. Nu får jag båda samtidigt, effektivt som allt i samtiden så ska vara.

Samtidigt så upptäckte jag att Runkeeper har träningspass som man kan signa upp sig på. Det finns en massa olika beroende på vad man vill uppnå. Så jag bestämde mig för att göra det, och det, tillsammans med att fylla iPaden med TED är det bästa som kunde hända min hälsa.

Det känns otroligt bra att vara i igång igen efter över tio år av ytterst sporadisk träning. De enda gångerna jag har utsatt kroppen för annat än tangentbordsgymnastik har varit på grund av försening till tåg, buss eller flyg. Men det är ett tema för en helt annan text. Det är intressant hur som helst vad som får en att ändra beteende, eller påbörja något nytt. Det är högst individuellt men när man väl hittat sin mix, då är det bara att köra, till dess att man behöver en ny. Och på tal om mixar. Jag använder SoundCloud Explore väldigt flitigt för att hitta ny musik och till denna texten så lyssnade jag på Classical > Piano och hittade detta stycke.